Spindelfobi. Botas eller bara vara?

Usch, titta nyss på "Efter 10" på 4:an där de pratade om hur man botar spindelfobi. Kände mig skitlöjlig! Så fort de tog fram spindeln kände jag hur jag inte kunde sitta stilla, och mina ögon började bli blanka. Men så fort spindeln togs ur fokus så gick det bra. Men mot slutet av programmet då den syntes väldigt länge kunde jag inte längre hålla tillbaka någon tår. USCH för spindlar alltså!

Jag har iaf lärt mig att om man vill klappa en spindel (finns ingen anledning till att man skulle vilja det!) så ska man inte röra frambenen eller rumpan, utan då ska man klappa bakbenen....

Den här botningen skulle iaf gå till ungefär så här. Man sitter inspärrad med en spindel i några timmar (några timmar, fattar ni, jag skulle döööö!). Beroende på hur fobin är så kan det för vissa innebära att man först får vistas med en spindel på en bild bara, och sedan i leksaksformat för att sedan i slutet vara en riktig spindel. Och efter alla dessa timmar så ska man kunna hålla i den. Då är man botad eller något. Sedan bör man se till att man håller en spindel en gång varje år för att inte falla tillbaka.

HEEEEEEEEEEMSKT!

Men iaf, med tanke på att jag såg på det där programmet så innebär det iaf att jag inte har en alldels för hemsk spindelfobi, för då hade jag inte klarat av det. Min fobi är tydligen relativt liten. Och då har jag själv dragit den slutsatsen att jag inte behöver botas^^

Tänkte lägga upp en bild på en spindel, men när jag gick inte på google kollade jag runt en liten stund efter en hårig spindel samt en sån där klen typ ni vet, en med långa ben och minikropp. Tycker nästan de är äckligast, man har ju aldrig koll på dem liksom. Men hittade inte det på en gång och det var ingen sida som jag vill sitta länge på så jag stängde ner den. Så nu får ni nöja er med en tråkig sida med bara text...

Langa trisslotter?

Jag måste få detta ur mig snart. Har haft några små diskussioner kring detta, någon håller med mig, och andra tycker jag är knäpp (som vanligt med andra ord).

Det har ju kommit en åldersgräns på att få köpa trisslotter, numera måste man ju vara 18 år för att få köpa dem. Helt ofarliga trisslotter enligt mig, varför ska man ha åldersgräns på det? Visst, spel med pengar inblandade, men iaf. Någonstans måste man väl ändå dra gränsen! Eller?
Det hade varit skillnad om man behövde registrera sig någonstans, eller binda sig till något. Men vad gör det om ett barn hellre vill använda veckopengen till en trisslott istället för lite godis exempelvis...?

Men iaf, om man inte får köpa en trisslott innan man fyllt 18 så innebär det att man inte kan lösa in någon eventuell vinst på en lott, vilket även innebär att man inte får äga en trisslott förrän man fyllt 18. Detta innebär att jag som får köpa en trisslott inte får ge det i present till min lillebror som är 14 år. Och om jag skulle köpa en trisslott till min lillebror så borde det ju innebära att jag langar trisslott till honom, eller hur!? I mina öron låter det sjukt. SJUKT!



Men, men. Jag har som sagt svårt att förstå anledningen, men ni håller säkert med det hela. Med tanke på att läget är som det är så vore det väl mest logiskt att ni håller med det, även om jag inte begriper det...

Tomt...

Ja, då var snart den här helgen över. Familjen har åkt hem och det är bara lilla jag kvar här i lägenheten. Känns med andra ord rätt tomt, efter att ha trängts här hemma med mor och pappa, småbröderna och lilla vovven. Så mysigt har det varit! <3

Är så glad över att jag har flyttat hemifrån, det är en sådan skillnad! Jag verkligen älskar stunderna då jag träffar min familj nu, vi umgås på ett helt annat sätt. Det är verkligen lycka! Ja, jag har helt enkelt världens bästa familj! Synd bara att det blir så sällan man träffas...

En dag extra...

Vaknade i tid idag med, dock tack vare någon snäll granne som bestämde sig för att borra. Suck! Inte den roligaste väckningen, men, men. Hade egentligen velat sovit lite längre, har sovit jättedåligt inatt, vilket slutade med att jag gick upp mitt i natten, tog mig lite yoghurt och gick bort till soffan ist för att läsa en sväng. Lite mysigt var det allt :)

Men som sagt, vaknade i tid, tänkte att det var ju bra, då hinner jag få lite gjort innan familjen kommer hit ikväll. Så jag drog ner till stan för att införskaffa mig en kruskavel så jag kan göra lite tunnbröd till Mathias tänkte jag (snäll syster jag är) och sedan en tur till maxi för att på nytt inhandla och göra en ny sats med müsli eftersom jag råkade bränna den förra (än en gång snäll syster, detta gör jag för Josef). Allt detta kändes som att det tog en evighet dock, och eftersom jag höll på att dona i lägenheten innan jag for iväg så försvann ju nästan hela dagen. Trodde jag iaf. När jag kom hem och skulle stoppa i mig lite mat innan jag började greja med müslin och allt så trodde jag att klockan var ca 4 och började känna mig lite smått stressad. Sen går jag ut till micron och ser att klockan där inte riktigt har slagit 12 än. HALLÅ, 12?? Jag rusar till min mobil och ser även där samma sak. Vad hände? Helt plötsligt började min dag om liksom. Helt sjukt! Men magiskt underbart <3

Nu är jag dock hur trött som helst, jag har ju trots allt levt två dagar på en dag idag ;)

Även om dagen inte är slut, så är då defenitivt jag det! SLUT!

Pysselsjuk

Tanken för denna dag är egentligen att jag ska tentaplugga, men som ni säkert förstår så är jag itne riktigt på det humöret. Det har aldrig kännt som en sådan dag idag. Vaknade upp av ett mycket trevligt telefonsamtal med Tina. Och tur var väl det, annars vet man väl aldrig hur mycket jag kunde ha sovit bort dagen. Ojojoj!

Hade föresten en härlig dröm inatt, jag hade en liten dotter, så mysigt! Fattar ni vad jag säger? Jag som hur länge som helst har sagt att jag absolut inte ska ha några barn, och så tyckte jag om min dröm. Helt sjukt. Börjar känna mer och mer att jag kanske vill ha barn någon gång i mitt liv, det är kanske inte så fel ändå. Bara jag som löjlar mig över den där första tiden. Men nog pratat om detta.

Som sagt pysselsjuk, så känner jag mig just för tillfället. Har påbörjat att kladda runt på en tröja som jag råkat missfärga i tvätten. Så här ser den hittills ut...

Haha, vet knappt om jag kommer att använda den någon gång, men det är ju alltid kul att kladda runt lite! Gör väl antagligen baksidan ikväll, sen får vi se^^

Funderar på att börja sätta upp lite lappar på insidan av mina skåp nu. Gjorde ju det med ett av mina skåp förut ("When I get sad, I stop beeing sad and be awsome instead. True Story. //Barney Stinson"), men tanken var ju att jag skulle ha något liknande på alla skåpen. Kanske dags att fixa det nu? Har bara lite svårt att bestämma mig för vad jag ska skriva dit på de andra. Jag vill åtminstone ha Yuh-Chus fina citat "Det är inte märket som är gott, det är smaken..." Så mycket minnen i den meningen liksom!

Hm, om jag sätter upp lite temporära plugglappar i lägenheten så kanske det räcker som plugg för idag? Ja, det tycker jag låter som en bra idé :D Haha! Fy mig alltså! USCH!

Utlandsstudier

Igår var jag på ett informationsmöte angående utlandsstudier, och oj vad taggad jag blev!
Tänk att få studera ena terminen utomlands, helt underbart ju. Då borde jag äntligen bli bättre på engelska, och vilken upplevelse det vore. Är i stort sett helt hundra på att jag ska göra det, vet bara inte riktigt vart jag vill. Kina, Irland, Italien, Mexico? Jag vill överallt! Men det lär ju kosta lite, frågan är om det är värt det. Och det tycker jag nog allt att det där! Det hela kommer isf äga rum nästa vårtermin, men redan nu i februari måste jag ha bestämt mig, och då kommer jag även få bedked om jag får åka iväg, och isf vart av alla ställen jag kan tänka mig. Åh, det vore så skoj!

Jag vill, jag vill, jag vill! :D

Btw, Werner fyllde 3 år igår, och han har verkligen kommit in i en "jag-vet-inte" fas. Pratade ju med honom i telefonen igår för att gratta honom, och typ alla svar var "Jag vet inte". Han som annars ska vara så sjukt smart, haha :P Saknar den grabben! Det är förresten han som tagit bilden, duktig han är va!? ;)

Så mycket jag vill...

Det är helt sjukt vad mycket jag vill göra. Det finns så mycket viljor som bubblar inom mig. Som aldrig tidigare funnits där. Hur ska jag hinna med allt? Mitt liv är verkligen alldeles för kort!

Jag vill gå klart min utbildning, jag vill plugga en massa juridikkurser, gå andra småkurser som massage och lite annat roligt. Bibelskola skulle inte heller vara helt fel. Jag har länge trott att jag varit riktigt skoltrött, och det har jag nog även varit. Men det är över nu, jag känner mig inte skoltrött, jag känner mig mer och mer intresserad. LOVELY!

Utöver detta vill jag ut och resa, resa och se allt som man "ska" se. Sticka iväg och uppleva olika kulturer, testa på sådant man annars inte skulle göra osv.

Och något jag vill riktigt, riktigt mycket just nu är att ha en tjejhelg tillsammans med de underbara flickorna jag träffar så sällan. Jag saknar er så sjukt mycket! Kom hit och skratta med mig nu! Det är en order!

Mina sista ord för detta inlägg blir... Jessica, du är så duktig!

Tiden försvinner när man har saker att göra...

Oj vad klockan är mycket. Känns som att hela dagen bara har försvunnit.
Började skolan sent idag, vilket innebar att typ hela förmiddagen typ försvann^^ Och fastän vi fick sluta tidigare (som vi typ alltid gör när vi har ekonomistyrning) så kom jag inte hem förän ganska sent. Det berodde ju dock på en mycket trevlig fika tillsammans med Hanna och Julia. Alltid lika roligt att sitta och snacka lite skit om allt och inget med dem. De är härliga typer de där!

Men sen när jag väl kom hem fick jag inse att jag måste göra något åt all den röran som existerar i mitt hem. Bara att börja städa och diska med andra ord. Är nästan klar, men tror att jag lämnar resten av städningen till imorgon^^ (lite lat är jag väl, men jag känner att jag har gjort mig förtjänt av det)

Så vad ska jag göra nu? Slå på ett till avsnitt av True Blood? Ja, så blir det nog. Tycker nog egentligen inte att den är helt super den serien, men ändå helt okej. Och jag som inte skulle bli fast i en massa serier. Det är Julias och Hannas fel. Allt deras prat om True Blood. Men, men. I like it a little too...

För övrigt kan jag meddela er att jag befinner mig i en väldigt bra del av mitt liv just nu, lycka!

Pendla, stress eller njutning?

Då sitter jag nu på bussen på väg in till Borås. Känns som den gamla goa tiden ;) Haha! Måste säga att jag är glad över att jag inte längre behöver pendla från Alingsås som jag gjorde förut då jag bodde hos bror min. Jag kunde verkligen känna hur timmarna flög iväg då, både på själva resandet men även på väntetiden som kunde uppstå. Suck! Men nu när jag bara åker den sträckan någon gång ytterst sällan så kan jag riktigt njuta av den tiden, bara sitta på bussen och koppla av, mys! Men snart är den slut och då innebär det ev hel dag fylld med grupparbete. Tur att jag är med så goa vänner så arbetet inte känns så jobbigt! :P Och ikväll blir det fotboll, asnice ju! :D Aha, det var det. Kommer snart mer. Jag lovar dig det Tina ;)

Fotboll, en glädje i livet!

Har insett att jag låtit er missa en stor del av mitt liv just nu. Nämligen FOTBOLL :D HAHA!

Ja, helt otroligt! Tänk att innan jag flyttade ifrån Ludvika tyckte jag verkligen inte om något som hade med sport att göra, typ iaf. Beroende på hur man vill se det, det har ju alltid varit roligt att själv flumma runt lite med vänner, och så. Som fotboll, volleyboll osv. Men att se det på tv:n eller gå och kolla på en match, NEJ TACK!

Och så flyttade jag till Alingsås, sen där under vintern när OS började så helt plötsligt kunde jag tyckad et var kul att kolla hockey när Sverige spela. Vad hände?

Och sen när jag flyttade till Borås tvingade en vän med mig för att kolla när Elfsborg spelade. Och OJ vad kul det var! Helt plötsligt fick jag ett intresse för fotboll, och nu är jag helt överlycklig så fort jag vet att jag ska gå på en match där Elfsborg spelar...

Bjuder på lite bilder på spelarna från en dag på djurparken, då jag gick runt och tog autografer från varenda en på min fina gula elfsborgströja, den ni ;D



Snyggingar va!? ;) Ja, en del iaf ^^

Och häromdagen fick jag tillochmed med Emil och Malle på en match. Då vi spela mot Göteborg. Emil var dock en skam för vår sida. Han höll mer på blåvitt än Elfsborg. SUCK! Och jag som var så snäll och BJÖD honom, men icke, det spelade ingen roll. Och inte ville han ha på sig en tröja heller. Malle var iaf liiite bättre, han tog emot en halsduk till att ha på sig under matchen iaf. Men bäst var ju jag och Josefine iaf som iaf stod där och tog i och sjöng med i allt och hoppa. Så där som man ska göra liksom, det hör till! :P


Tanken som räknas?

Jadu, tanken var ju iaf god från min sida. Men själva kakan blev däremot inte riktigt lika gott. Suck!

Julia, en i min klass, fyller nämligen 21 år idag. GRATTIS till henne :) Och då tänkte jag att det kan ju vara lite kul med fika på rasten eftersom hon fyller år. Därmed bestämde jag mig för att igår gå till affären och handla ingredienser, trots att det regnade. Kan medge att det blev lite om och men innan, för jag behövde egentligen inte gå ut till affären om jag struntade i att baka liksom, men jag gick iaf...

Och OJ vad jag höll på att ramla hela min genväg ner! Det regnade ju som sagt och vägen var helt lerig och hur halt som helst! Men jag klarade mig :D Lycka!

Men iaf, allt gick bra, och nu idag skulle jag bara ha på fyllningen, eller i detta fal blev det ju garneringen. Och så provsmakar jag en liten bit. Och inser att det är alldeles för lite morötter i. KLANT! Den smakade väl okej, men nej, den var inte så god som den brukade bli. Jag fattar inte, jag som alltid kan baka. Hur lyckades jag med att ha i för lite morötter?

Jaja, det blir väl ingen fika då. Eller också ska jag gå och handla lite fika ist. Lite sent nu liksom att börja baka om...

Vi får väl se hur jag gör. Det är väl trots allt tanken som räknas!? ;)

Valet

Jadu, vad ska man säga? Nu är valet klart.

Jag är inte så otroligt insatt i allt det här med politiken, så jag ska nog inte yttra mig så mycket om det. Men jag är glad att alliansen vann, men ledsen över att de inte fick majoritet.

Något jag däremot är riktigt förvånad över är hur en del av Sveriges befolkning tänker, hur kan de släppa in SD? Detta kan aldrig vara bra. USCH!

Garderobsrensning

Ja, då var det äntligen bestämt. Föräldrarna kommer hit ikväll, och imorgon bär det iväg till Ullared :) Därmed så ansåg jag att det var lika bra att rensa min garderob för att få lite bättre koll på vad som faktiskt behövs och så. Även om jag redan nu inser att det kommer köpas mer än bara det nödvändiga, men för den goda sakens skull så gjorde jag det iaf...

Och med tanke på hur det såg ut så var det nog lika så bra ändå!

FÖRE




EFTER



Liten förändring blev det iaf :)

Dock så blev det inte så mycket rensning som jag hade tänkt mig. Jag har verkligen problem med att slänga kläder! Mina tankar går mer till "den kan jag väl säkert ha någon gång, ja, någon gång..." och så blir den kvar, trots att jag troligen inte alls kommer använda den. SUCK! Jaja, bättre ha för mycket än för lite va? (a) JKag kör då på det iaf, även om jag inte tycker jag ahr för mycket, jag har ju trots allt inte så mycket av det jag faktiskt vill ha. Så måste man ju kunna tänka, eller hur?!

Känslan av att lyckas...

Ni anar inte lyckan som finns inom mig just nu, så underbart härligt! Fick igår reda på att jag har klarat av alla mina tentor, vilket innebär att jag är helt i fas med skolan, yeah!

Var verkligen helt osäker på om jag verkligen skulle klara det, med tanke på att jag gjorde tre omtentor på en och samma vecka i augusti, dessutom så var de på samma vecka som min födelsedag. Jag tyckte en aning synd om mig själv kan jag medge, även om det är lite mitt egna fel med tanke på att det var omtentor. Men nu har jag iaf klarat de, helt underbart :D

Nu är jag mer peppad än någonsin på att faktiskt bli civilekonom, jag kanske klarar av det ju :D Haha!


YES! YES! YES! YES! YES! YES!

Barnslig eller barnsligt mogen?

Ja, barnsligt eller barnsligt mogen.

Tänk att när du gör en sak med en person, så kan det innebära helt olika saker beroende på vem du gör det med. Lika så uppfattar folk det olika beroende på vem du gör det med, vare sig de känner dig eller inte. Visst är det märkligt? Gör du kullerbytta ena dagen med den ena vännen, så ser folk dig som barnslig, helt enkelt barnslig. Medan du den andra dagen gör precis samma sak, men med en annan vän, men då helt plötsligt ser folk dig som en mogen människa, lite barnslig med tanke på aktiviteten, men ändå mogen. Hur kommer det sig?

Är det på grund av sällskapet? Gör vi det annorlunda?  


Jag har min egna teori, hur känner du dig? Känner du dig löjlig när du gör den där kullerbyttan med din vän? Om du gör det, varför skulle de andra se det som något annat då? "Allt blir vad du gör det till", det kanske ligger något i det ordspråket. Känner du dig barnslig medan du gör något, ja, då ser det väl kanske mer barnsligt ut. Eller?


RSS 2.0